Paella – laktosefri sone

Etter et større søk etter oppskrifter, fant jeg denne som jeg har modifisert basert på hva jeg faktisk hadde i huset.

500 g spansk paellaris eller rundkornet ris
4 kyllingfileter
1 poste skallfrie scampi
1 rød paprika, kuttet i terninger
1 stor tomat, flådd og kuttet i terninger
1 stor løk, hakket
4 hvitløkfedd, hakket
2 dl hvitvin
ca. 1,2 l kraft eller vann
1/2 ts safran (1 glass fra butikken)
1 ts paprikapulver
6 ss olivenolje
salt og pepper
1 sitron, delt i båter  til pynt

Stek kyllingen mens du utter opp resten, ha i løk/hvitløk/paprika og la alt steke en stund. Ha i resten av ingrediensene og sett på lokket eller sett gryta inn i ovnen mens risen veller. Ta-ra: Enkelt men supergodt på 1-2-3!

Förenkla!

– så räddar du kunderna, organisationen och dig själv från krångel. Denne boken bør alle, spesielt de av oss som jobber med teknologi og brukervennlighet, lese. (ISBN 978-91-47-08758-7 © Johan Nylander och Liber AB) Også er den på svensk – blir man mer glad og inspirert enn det?

Boken presenterar sju principer. De visar hur du kan förenkla för kunderna, internt i organisationen och i din egen arbetsdag. Genom de sju principerna kan varje företag och organisation undanröja onödig komplexitet och förenkla både internt och externt.

Takk til sjefen min som har hatt denne på pulten sin lenge – den er lettlest og jeg smilte konstant takket være god statitikk, gode eksempler og suverent valg av kilder. Jeg er bare halvferdig med den, og må bare fortelle dere andre om å kjøpe og lese den. Jeg gleder meg til den siste halvdelen!

Utdrag

Andrea Ragnetti, marknadsdirektör för den holländska elektronikjätten Royal Dutch Philips, var egentligen inte förvånad. Framför sig hade han resultatet av de globala undersökningar som just avslutats. Konsumenternas missnöje var massivt. Inte bara med Philips produkter utan med moderna innovationer överhuvudtaget.

Året var 2003, den digitala revolutionen rasade för fullt. Fabrikerna spottade ut fler portabla mp3-spelare, kameror, mobiltelefoner och home staging-produkter än någonsin förr. Köpfesten var i full gång.

Men under ytan växte en irritation. Ju mer folk köpte ju mer förbannade blev de. På bordet framför Andrea Ragnetti låg svaret: Någonstans på vägen hade löftet att den digitala revolutionen skulle göra våra liv enklare, smidigare och bättre inte infriats. Istället hade livet blivit mer komplicerat. Allt fler kände en växande frustration med alla inställningar, menyer, val och funktioner som den moderna tekniken medförde.
Bland annat framgick att hela 30 procent av alla produkter för hemmanätverk returnerades för att folk inte fick dem att fungera. Nästan hälften av alla konsumenter backade från att köpa en digitalkamera eftersom den verkade för komplicerad.
Ännu värre; konsumenter vände krångliga produkter ryggen. De hittade någon annan att köpa av.

”Folk kände sig tyngda av alla val och alternativ som den moderna tekniken erbjöd. Vi drog slutsatsen att behovet av enkelhet växte över hela världen. Problemet var komplexitet”, förklarar Andrea Ragnetti.

Vid denna tid befann sig bolaget i något som bara kan beskrivas som en finansiell kris. Mellan år 2000 och 2003 hade försäljningen rasat 36 procent. Pengarna rann ur bolaget.
Samtidigt gjorde Apple succé med den minimalistiska musikspelaren iPod och ritade om kartan för hela musikindustrin. Google hade revolutionerat internet med en nästan helt tom webbplats, endast bestående av några länkar och en enkel sökruta. Båda lyckades totalt sparka undan benen på sina konkurrenter och plocka marknadsandelar med användarvänlighet och enkelhet som främsta mantra.

Något måste göras, insåg Andrea Ragnetti. Snabbt.

Problemet var att bolaget, som då hade 112 år på nacken, var trögrörligt, byråkratiskt och gick under öknamnet ”the sleepy Dutch giant” i affärspressen. Skulle en förändring ske var den tvungen att börja inifrån.

Ett omfattande arbete inleddes, vilket resulterade i den största varumärkesförflyttningen i Philips historia. Bolagets oklara slogan ”Let’s make things better” sparkades ut och bolaget omprofilerades under devisen ”Sense and simplicity”. Ett globalt enkelhetsråd, Simplicity Advisory Board, tillsattes med några av världens duktigaste kreatörer, bland andra John Maeda, professor i grafisk design och datorvetenskap vid teknikuniversitetet MIT, och den kontroversielle kinesiska arkitekten Gary Chang. Målet var att produkten inte skulle vara mer komplicerad än kartongen den kom i. Språket anpassades så att vanliga människor skulle förstå. Istället för att tala om tekniska fördelar som ”liquid crystal displays” började man istället tala om bildkvalitet och upplevelser. Interna rutiner, produktion, design, logistik, kommunikation – allt granskades och förändrades. Allt skulle nu utgå från människornas önskemål om ett problemfritt liv.

Ingen undgick Andrea Ragnetti häxjakt på krångel och blick efter enkelhet.

Sedan Philips införde ”Sense and simplicity” har varumärket klättrat snabbt på Interbrands rankinglistor och uppvärderats från 4,4 miljarder dollar till 7,7 miljarder dollar år 2007. Konsumenterna kopplar idag inte bara ihop enkelhet med Philips. De gör också en koppling mellan enkelhet och tekniskt avancerade produkter. Viljan att köpa och rekommendera bolagets produkter har ökat markant, vilket lett till bättre och stabilare försäljning. 2006 uppgick omsättningen till 27 miljarder euro, en ökning med nästan 10 procent på två år, trots att flera divisioner avknoppats. Vinsten nästan fördubblades till 5,4 miljarder euro och fortsatte upp under 2007. Som grädde på moset utnämndes koncernchef Gerard Kleisterlee till European Businessman of the Year av den amerikanska tidningen Fortune för att ha lyckats väcka den gamla trötta holländska kolossen till liv.

Att enkelhet är en avgörande konkurrensfaktor är inte längre att tveka om. I takt med att produkter och tjänster blir mer avancerade ställs högre krav på användarvänlighet och intuitiva funktioner.

Låt oss redan här slå fast att enkelhet inte är en trend. Det är en nödvändighet. Människor över hela världen kräver att slippa krångel. Livet är tillräckligt komplicerat som det är. I rekommendationer till sina kunder skriver internationella konsult- och analysbolag som Deloitte, Capgemini, Accenture och IDC: ”Förenkla, förenkla, förenkla!”.

Mors laktosefrie kjøttkaker

Mors kjøttkaker med brun saus – helt laktosefritt

Ny hverdag  – nytt redningsprodukt: Melange har jo en laktosefri variant som kan brukes til det meste!

Til to voksne – ca 4 porsjoner. Ikke glem å koke poteter og ta ut tyttebær av fryseren om det er der du har ditt hemmelige lager:-)

Kjør alle de følgende ingrediensene i kjøkkenmaskin til det ser ut som en deig og ikke ulike andeler:

1 pakke  kjøttdeig

1 1/2 ts salt

1/4 ts muskat

1/4 ts pepper

1/4 ts ingefær

2  ss potetmel

ca 2 dl laktosefri melk

stekes i Melange sin laktosefrie variant (se bildet)

Tilset 6 dl kokende vann og en bulliong-terning når kjøttkakene er brune

Kutt opp 1 løk i småbiter og ha i gryta

3 ss hvetemel utrørt i litt kaldt vann.

Salt og pepper etter smak

Trikset er å ha i litt sukkerkulør når alt er blandet – så blir det skikkelig brun saus

1/2 dl laktosefri matfløte gjør susen

Gled deg – dette både smaker og lukter helt fantastisk!

(Takk til verdens fineste svigermor for årets julegave: En etterlengta jerngryte.)

Det herlige korslaget

Her kommer en liten hyllest til enkelte mennesker som virkelig fyller livene våre med kultur – også her i nord:

Det er ingen tvil om at musikk er viktig på mange plan, og at det er en fantastsik arena å prøve, feile, mestre, og få utløp for følelser på.  Sang og musikk varmer kroppen og tar den til et helt eget sted, og enkelte av oss lever og ånder for å skape noe akkurat her hvor vi er så sårbare/følsomme/fulle av utrykk. (Stryk ut det som ikke passer.) Du er kanskje ikke enig med meg, men ALLE har en grunleggende musikalsk nerve, og selv om man ikke er verdens klareste sanger, så har vi lært og opplevd masse takket være rytmer og musikk gjennom livet. Jeg har riktignok vært heldig, og ble aldri fortalt at jeg IKKE kunne synge, men at jeg måtte øve om jeg faktisk skulle mestre et eller flere instrument. Min humørsyke farmor sang alltid, uansett humør, og det var alltid sang og musikk som samlet oss på trappa på Hvaler-hytta til mitt livs aller beste barneminner – alle var med, og ingenting låt så vakkert som vi. Punktum. Og det er derfor jeg blir så eitranes (ja, det var den nordnorsken) jøger og stolt når selveste Herborg Rundberg, en dame av beste klasse som ikke rent tilfeldig livnærer seg som musikklærer og konstant jobber mot nye prosjekter som hjelper andre og lyser opp så manges liv, tilfeldigvis en venninne av underskrevne, takker ja uten å tenke seg om til å delta på det store korslaget på TV2 i vår sammen med Team Lisa. Nå får jeg nemlig en glimrende anledning til å se på et program jeg ikke akkurat hadde som førstevalg før, som fyller meg med musikkglede fra topp til tå (ok – det var noen sangfugler der i fjor også, sant super-Geir?:-)). Takk til Team Lisa, takk til musikalske Herborg og takk til de som støtter ungene sine (og andre de er glad i) til å nynne og synge så mye de bare vil – det er supersundt og bare herlig!


Bli kjent med Team Lisas sangfugler her – jeg lånte bildet fra samme sted.

TIFF 2011 – 360 timer unna

Kjære verden – nå skjer det altså på nytt! Vi heldige utvalgte Tromsø-boere (og alle de lykkelige tilreisende) får reise til nye verdener gjennom mørke, herlige kinosaler om ikke veldig lenge. Som festivalens egen stab påpeker idag: Det er ikke mer enn 360 timer til all herligheten braker løs!

Programmet er straks i boks også, og en smugtitt kan faktisk gjennomføres her.

Kjappe TIFF-fakta fra deres egne sider fra 2010-festivalen:

  • 58 267 i totalt besøk
  • 9 762 personer deltok
  • 152 fra media
  • 360 frivillige
  • 348 visninger
  • 6 visningssteder + utekino

Festivalen bidrar til 14 millioner kroner i ringvirkninger, ifølge markedsundersøkelse utført av Bedriftskompetanse AS under og etter TIFF 06.

Det ble jammen meg blogget om TIFF både her og her.

Sjokoladefondant – laktosefri

Idag ble det lammestek med herlige grønnsaker til middag – og altså sjokoladefondant med hjemmelaget iskrem til dessert. Det ble et lite herremåltid nå på tampen av jula, selvsagt veldig fortjent…eller ikke:-)

Min enormt flinke matlagende venninne Sissel delte helt frivillig en basisoppskrift til 6 fondanter med meg, som jeg har supplert/korrigert etter behov:

200g Soft Laktosefri =2,2dl (smeltet)
220g mørk sjokolade (laktosefri)
200g sukker =2,2 dl
120g hvetemel= 2 dl
1 ts vaniljesukker
6 egg

Smelt “smøret”, og smelt så sjokoladen i “smøret” på lav varme. Ha i sukker, rør godt. Det kan avkjøles litt før du har i hvetemel og vaniljesukker, røres godt. Må ikke være mer enn lunket når du til slutt har i eggene – ett og ett, røres godt inn.
Helles i store (amerikanske) muffinsformer – el.
Stekes i 12 min på ca 160 grader, kan variere litt. Du ser når de er ferdige, de blåser seg opp, og kan da stå litt til. NB! Ikke la de bli for mye stekt.
Og her kommer Sissels aller beste tips: De kan lages klar til steking på forhånd og settes i kjøleskap eller fryser.
Vi er jo bare to, så jeg halverte først oppskriften og så fylte jeg to ekstra former med røre som kan stekes en annen dag. Mums!

Her er Tine sin oppskrift, til sammenlikning. Bildet er lånt der.

Tromsø + kultur + teknologi

Visste du at?

Hva tror du Nordlys, Aftenposten, iTromsø , Dagbladet, Dagens Næringsliv, Harstad Tidende, Adresseavisen, Bergens Tidende, Fremover, Morgenbladet, VG, Klassekampen, Ukeavisen Ledelse, Computerworld, Dagens Medisin, Dagsavisen, Trønder-Avisa, Altaposten, Stavanger Aftenblad, Vesteraalens Avis, Økonomisk Rapport, Teknisk Ukeblad, Troms Folkeblad, Andøyposten, Brønnøysunds Avis, Fædrelandsvennen, Hallingdølen, Nationen og Kommunal Rapport har til felles? Jo, de har skrevet reportasjer om Tromsø + kultur + teknologi :-)